Efter ett telefonsamtal i torsdags har mitt huvud gått på högvarv. Någon som står mig "nära" behövde min hjälp.. Vad är rätt respektive fel! Var drar man gränserna???

2 dygn av grubblande är över nu. Beslutet är framfört. Det handlar inte om att inte vilja ställa upp. Jag måste tänka på mig själv i första hand. Framför allt min säkerhet. Jag hade inte kunnat känna mig trygg & säker i situationen. Trots det har jag dåligt samvete.
Varför? Jo för att den familjen tog mig till sig när jag hade det svårt och tufft. Nu är det tvärtom. Någon där behöver hjälp.. Men tyvärr, jag vågar inte, jag hade inte kunnat slappna av en enda sekund!

Tackar dom som hjälpt mig se klart i denna svåra situation....

Idag väntar lite bowling.. ska bli trevligt

Dessutom har Henke precis skrivit på för ytterliggare 1 år för HIF!!!